djup
tänkte förvarna lite om att jag kommer vara ganska djup i det här inlägget.
låg och funderade väldigt länge igårkväll och hade problem med att kunna somna...
boden är verkligen för liten stad att bo i. alla känner alla och pratar bakom ryggen på alla.
det enda samtalsämnet som kretsar på björknäs är ju just "skitsnack" bara för att ingen har något bättre att prata om eller något spännande att berätta så blir det just så att alla pratar skit om alla med varandra.
det är också väldigt svårt att veta vem man egentligen kan lita på i den här staden. jag har väääldigt svårt för att lita på folk och för att öppna mig för människor, har öppnat mig för en enda person dom senaste fyra åren och det är till elin.
hon är den enda som jag känt att jag verkligen kan lita på av alla i den här staden. visst, jag har väl inte varit så mkt bättre själv i mina yngre dagar och kanske inte nu heller? alla har vi ju varit i den där perioden då man pratat om en kompis så fort hon/han har vänt ryggen till. men det är ju bra om man inser i tid att det man gör är fel, för man vill ju inte själv bli behandlad på det sättet.
jag har fått många nya och underbara vänner på senaste tiden, men det kommer ta jättelänge innan jag kan öppna mig helt och hållet inför dom och berätta saker för dom, om det överhuvudtaget kommer att hända så att säga. jag menar absolut inte att jag tycker att dom här personerna är falska eller att jag inte riktigt "vet var jag har dom", det är bara sån jag är, att jag har svårt för att lita på människor.
jag har börjat känna mig lite isolerad på senaste tiden för att jag mest sitter här och trycker och umågs helst inte med någon, just för att jag har gjort på tok för många misstag och har blivit väldigt folkskygg efter det helt enkelt. jag är jätterädd för att folk ska prata illa om mig och inte tycka om mig, det värsta jag vet är att bråka med folk och när folk inte tycker om en. det enda jag kan tänka på är att försöka ta mig till skolan varje dag, vara på lektionerna och sen får jag gå hem igen. och om två år så kan jag flytta så långt ifrån den här staden som möjligt, göteborg är mitt nästa mål. där har jag alltid velat bo ända sen jag var liten. det är så lätt att kunna vara precis den man är i en stor stad som stockholm och göteborg, där är alla accepterade och kan betee sig och vara precis som dom vill. här i boden måste man vara si och så för att bli accepterad och slippa ha tio släp med rykten bakom sig.
det jag egentligen försöker säga med allt det här är att jag är så fruktansvärt less på den här lilla staden och alla människor som bor här. jag är less på att vara i den här åldern då prat bakom ryggen, rykten och skitsnack bildas. jag vill spola fram tiden så jag slipper allt det här.
nej nu blev jag vääääldigt djup känner jag, så det får räcka såhär.
ha en bra dag.
låg och funderade väldigt länge igårkväll och hade problem med att kunna somna...
boden är verkligen för liten stad att bo i. alla känner alla och pratar bakom ryggen på alla.
det enda samtalsämnet som kretsar på björknäs är ju just "skitsnack" bara för att ingen har något bättre att prata om eller något spännande att berätta så blir det just så att alla pratar skit om alla med varandra.
det är också väldigt svårt att veta vem man egentligen kan lita på i den här staden. jag har väääldigt svårt för att lita på folk och för att öppna mig för människor, har öppnat mig för en enda person dom senaste fyra åren och det är till elin.
hon är den enda som jag känt att jag verkligen kan lita på av alla i den här staden. visst, jag har väl inte varit så mkt bättre själv i mina yngre dagar och kanske inte nu heller? alla har vi ju varit i den där perioden då man pratat om en kompis så fort hon/han har vänt ryggen till. men det är ju bra om man inser i tid att det man gör är fel, för man vill ju inte själv bli behandlad på det sättet.
jag har fått många nya och underbara vänner på senaste tiden, men det kommer ta jättelänge innan jag kan öppna mig helt och hållet inför dom och berätta saker för dom, om det överhuvudtaget kommer att hända så att säga. jag menar absolut inte att jag tycker att dom här personerna är falska eller att jag inte riktigt "vet var jag har dom", det är bara sån jag är, att jag har svårt för att lita på människor.
jag har börjat känna mig lite isolerad på senaste tiden för att jag mest sitter här och trycker och umågs helst inte med någon, just för att jag har gjort på tok för många misstag och har blivit väldigt folkskygg efter det helt enkelt. jag är jätterädd för att folk ska prata illa om mig och inte tycka om mig, det värsta jag vet är att bråka med folk och när folk inte tycker om en. det enda jag kan tänka på är att försöka ta mig till skolan varje dag, vara på lektionerna och sen får jag gå hem igen. och om två år så kan jag flytta så långt ifrån den här staden som möjligt, göteborg är mitt nästa mål. där har jag alltid velat bo ända sen jag var liten. det är så lätt att kunna vara precis den man är i en stor stad som stockholm och göteborg, där är alla accepterade och kan betee sig och vara precis som dom vill. här i boden måste man vara si och så för att bli accepterad och slippa ha tio släp med rykten bakom sig.
det jag egentligen försöker säga med allt det här är att jag är så fruktansvärt less på den här lilla staden och alla människor som bor här. jag är less på att vara i den här åldern då prat bakom ryggen, rykten och skitsnack bildas. jag vill spola fram tiden så jag slipper allt det här.
nej nu blev jag vääääldigt djup känner jag, så det får räcka såhär.
ha en bra dag.
Kommentarer
Trackback
